tisdag 8 oktober 2013
Dropp mot CMV
Morgon och kväll knallar jag till sjukhuset för en timmes cymevenedropp. Hur stor verkan det har haft mot viruset hittills vet jag inte, men jag har i alla fall inte feber längre. Dock sjunker mina blodvärden fortfarande. Det dunkar i huvudet när jag rör mig och jag är ständigt trött. I morgon ska jag få två påsar blod och då kommer det nog kännas lite bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej! Jenni.
SvaraRaderaDu blir väl trött på mina kommentarer men jag kan inte låta bli när jag läser din sida.
Tänk att det ska vara så långdraget att få upp dina blodvärden. Men en tröst är att febern har gett med sig. Det är nog inte så konstigt att du känner dig ständigt trött och matt. När vi, som inte gått igenom en sådan behandling, får "blodbrist" så är det första kännetecknet att man blir trött.
Hur ska det då inte kännas för dig som i princip inte har haft "något blodvärde alls" under din behandlingsperiod. Jag hoppas innerligt att detta vänder och att du får styrka. Men du är stark, det har jag sagt förut och jag säger det igen.
Vän på nätet
Hej igen! Jag följer det du skriver och håller tummarna för dig! Jag beundrar din styrka och din förmåga att se olika värden i din omgivning i den situationen som du befinner dig i. Att se naturens skiftningar när rönn, asp och lönn är som vackrast, skapar positiva bilder och en inre känsla av välbehag som är hälsosam. Jag önskar dig verkligen ett bättre blodvärde så att du samlar kraft och kan känna att du tillfrisknar undan för undan.
SvaraRaderaMedresenären
Hej! Här kommer en cyberkram. ❤️ Hoppas du blev piggare av lite nytt blod!
SvaraRaderaKram Catrin
Hej Jenni!
SvaraRaderaGlädje och sedan besvikelser och man blir så trött på det. Precis när man tror att det ska vända - så händer något och det blir ett bakslag. Det är tålamodsprövande, ändå är det just det vi behöver. Men, sedan när det börjar bli stabilt och vända - då får man någonting. Man blir så himla glad och lycklig och tacksam. Mycket mer än en frisk person någonsin kan känna,
Det går åt rätt håll Jenni och indikation på att ingen cancer finns just nu ryggmärgsprovet visar att "cellerna finns där" också!
Du har en styrka som inte alla har, det är en styrka att uttrycka sina känslor vad man än känner - och bara vara sig själv. Det är du
Kram från Kerstin
Jenni Hallo! Saknar ditt skrivande. Förstår om det känns tungt att det går så sakta framåt.
SvaraRaderaMen nu är det förmodligen ännu viktigare att du visa din inre styrka och kämpar på. Jag tror på det som Kerstin skriver till dig den 10 oktoer. Man kan aldrig känna det en medmänniska känner, bara försöka. I ditt sista inlägg så kan jag läsa en viss uppgivenhet. Detta får inte ske. Om jag bara kunde förmedla något som puffar på dig om det nu är så. Känner du dig deppig be om specialhjälp. Jag har själv varit deprimerad så inom det området har jag lite erfarenhet. Jag tror fortfarande att du har en inre styrka som inte så många besitter. Låt den styrkan ta dig vidare mot ett tillfrisknande. Du är stark.
Vän på nätet som är bekymmrad