Semesterprat i P4 Värmland - nu är programmet sänt!

Idag sändes programmet i P4 Värmland där jag berättar om tiden som cancersjuk och om stamcellstransplantationen som blev min räddning. Det kändes lite nervöst innan - hur skulle lyssnarna uppfatta mitt program? Klockan 15.00 satt jag och min kille, mamma och pappa, bänkade vid radion. Sedan följde en timme där det blev en del tårar, men också en stor känsla av tacksamhet för min situation idag.

Här nedan kan du lyssna på programmet i efterhand:  (eller gå in på http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6707459)

Fyra år sedan stamcellstransplantationen

Tre bilder tagna i Stadsträdgården i Uppsala: 2013, 2014 och 2017.

 
Sommaren 2013 gjorde jag segertecknet i parken intill Akademiska sjukhuset. Jag var glad över att blodproverna för första gången inte visade 0 vita blodkroppar, utan att mitt nya immunförsvar försiktigt börjat byggas upp igen. Ett år senare var jag tillbaka för en ny bild. Då gjorde jag segertecknet för att jag kände mig frisk och stark, mycket mer återhämtad än vad jag tidigare trott var möjligt. Och för ett par dagar sedan, när jag var till sjukhuset för den årliga kontrollen, kunde jag inte låta bli att ta ännu en segerbild. Fyra år har gått sedan transplantationen och jag är fortfarande frisk!
Jag påminner mig om detta fantastiska då och då när modet sviker och det känns tungt. Hodgkins hotar inte mitt liv idag. Jag har fått en andra chans.

Men tacksamheten över att leva hindrar inte att livet ibland känns tungt ändå. Den senaste tiden har jag varit ganska trött och inte orkat med så mycket mer än jobbet. Jag har känt mig ledsen och nere och har dragits med en del infektioner som inte har gjort saken bättre.

Nu har jag semester och försöker tanka in ny energi i kroppen. Jag tänker att jag inte riktigt har tagit hand om mig själv som jag borde de senaste månaderna. Jag har stressat för mycket, ätit för dåligt och gjort för lite saker som jag mår bra av. Framöver får det bli ändring på det!