Det här är jag, nyss fyllda 29 år! På morgonen var det paketöppning, senare finmiddag och teater. Har varit en bra dag då jag mått riktigt bra.
Jag tänker ibland på hur mitt liv hade sett ut om jag inte haft cancer. Förmodligen hade det utvecklats i en annan riktning och jag själv hade kanske haft en annan syn på mitt liv. Men om jag hade varit lyckligare eller om livet hade varit bättre vet jag inte.
Det är hisnande att cancer funnits i mitt liv i nästan 5 år, och faktiskt ännu längre i det dolda. Det känns som en lång tid, men som samtidigt har passerat väldigt snabbt. Under mina behandlingar har jag väntat på livet som frisk, då jag skulle kunna lämna allt bakom mig. Men livet pågår hela tiden. Ibland är jag rädd att jag stundtals ser på mitt nuvarande liv som en parentes, och att jag då missar att ta vara på det jag har just nu.
Men trots allt har mitt liv flutit på de senaste åren, nästan på samma sätt som för mina vänner och bekanta under de här åren. Jag har utbildat mig, arbetat, flyttat, haft förhållanden och rest till nya platser. Jag har gjort sådant jag drömt om, till exempel att köpa mig en egen häst, även om jag då var i början av en behandling och inte visste hur det skulle utveckla sig. Och om några dagar blir jag sambo på riktigt med min pojkvän när vi flyttar till vår nya gemensamma lägenhet.
En släkting till mig gick bort i bröstcancer för en tid sedan. Även om hennes hälsa ständigt försämrades de sista åren fortsatte hon och hennes man att göra sådant de drömde om. Hon ville starta en verksamhet där hon kunde ta emot semestergäster på lantgården. De byggde lokaler och ridbana, så att gästerna skulle kunna ta med sig häst. Verksamheten hann aldrig komma igång innan hon gick bort men jag tror att hon och hennes man hade helt rätt inställning. Många gånger var det säkert inte lätt men de fortsatte att leva fullt ut och planera roliga saker i framtiden, trots sjukdomen.
du är fin, och berör på något vis:)
SvaraRaderaTack för att du läser min blogg! /Jenni
RaderaJag följer också din blogg och tycker du är fantastisk! Ett stort grattis till den stora dagen och hoppas att du blev ordentligt firad!:) / Maria
SvaraRaderaTack Maria! Det blev jag, var en fin födelsedag. :) Kram Jenni
RaderaGrattis i efterskott! Vilket fint inlägg. Jag tror att vi alla lever våra liv som en parantes, sjuka eller inte sjuka, för hela tiden så längtar vi till något annat: sommarlovet, resan i vinter, vi längtar till våren så vi bara kämpar oss igenom vintern istället för att leva varje dag för det kommer ingen repris. Jag ska försöka tänka på det nu och försöka bli lite bättre jag med på att uppskatta nuet och inte längta framåt. Tack för att du påminner oss om det viktiga i livet. Och tack för att du delar med dig. Ps. Lycka till med flytt:) / jenny i Bromma
SvaraRaderaTack Jenny för att du följer min blogg! Kram
RaderaHej! Du har ett precis likadant ärr som jag och på samma ställe. Jag tänker på dig och hur det går för dig...och hoppas på bot såklart. Hur fungerar det med behandlingen? Även om det inte hjälper dig så hjälper det mig att läsa din blogg. Jag oroar mig ständigt för återfall men hittills ser mina prover bra ut (6 mån efter behandling). Jag glömmer bort att leva nu och oroar mig istället för att faktiskt vara glad över att jag är frisk NU och mår fantastiskt bra. Kanske är jag påväg in i en depression....Det hjälper mig att läsa din blogg under dessa jobbiga stunder....<3
SvaraRaderaMvh Carro
Hej Carro! Vad härligt att höra att alla dina prover ser bra ut! Min behandling går bra tycker jag. Mycket färre biverkningar än vad jag var rädd för innan det startade. Snart ska jag på PET-röntgen och då får jag se om det har varit effektivt mot cancern också.
RaderaJag tyckte att tiden efter avslutad behandling var jobbig. Jag har oroat mig väldigt mycket för återfall, även om jag i långa perioder varit helt symptomfri. Jag tror att känslorna kom i kapp mig efteråt, att jag började bearbeta det att ha fått cancer först när behandlingarna var avslutade. För medan cytostatikakurerna pågick så var jag helt fokuserad på att ta mig igenom det och sköt de andra, jobbiga, tankarna på framtiden. När det är över vill man ju bara vara jätteglad och njuta av livet som frisk. När jag ändå var ledsen och tänkte mycket på cancer så kändes det som ett misslyckande. För omgivningen är man frisk och jag kände mig dålig som själv inte kunde känna så. Men idag tror jag att det är väldigt vanligt att man mår dåligt och får jobbiga tankar när behandlingarna är klara. Jag tror inte att man ska vara för hård mot sig själv då utan låta det ta lite tid. Tack för att du läser min blogg! Kram Jenni
Tittar in till din blogg ibland för att se hur du mår och har det. Ja, du berör mig med. Vill säga ett "hipp hipp hurra" och grattis i efterskott. Tittar på dina foton och - kan inte låta bli att säga det - du är en väldigt vacker ung kvinna, naturlig och dessutom uttrycker du dig oerhört välformulerat, sakligt, men också personligt och berörande. Grattis till kärleken och att du blir sambo :-)
SvaraRaderaVarma hälsningar från Kerstin
Tack Kerstin, vad glad jag blir att du gillar min blogg! Och tack för grattishälsningen :) /Jenni
Radera