måndag 27 oktober 2014

Förändring i skelettet?

Det kom ett brev idag där det står att man jämfört bilderna vid bentäthetsröntgen med äldre röntgenbilder och på dem syns ingen förtätning vid ländkotan. Nu väntar jag på kallelse från sjukhuset för en ny röntgen för att se om det verkligen är en förändring som skett, eller om det bara var något knas med de senaste bilderna.

Jag har tolkat det som att en förändring i värsta fall kan betyda Hodgkins. Jag hoppas det finns en annan förklaring, har ingen aning om vad som kan förtäta ländkotor.

Jag vet att det kommer att ta många dagar innan jag får något svar. Först vänta på tid till röntgen, sedan vänta på det svaret, och om det också visar en förändring så antar jag att det måste till någon slags biopsi. Åh vad jag inte vill tänka på det här! Jag vill bara förtränga det.

6 kommentarer:

  1. H e j Jenni
    Jag förstår din oro, men jag vet också hur viktigt det är att hålla humöret uppe och tänka positivt, vilket jag vet du gör! Du fixar det här, du är en krigare precis som min son. Patric (min son) läggs in för en planerad behandling på sjukhus på onsdag (en del av den underhållsbehandling han nu genomgår) Det är nu 384 dgr sen han fick ALL.
    All styrka till dig Jenni, du fixar det här.....
    Ps. Härligt att läsa om er retur till fjället och trotsade regnet så länge det gick, STARKT!! Ds
    mvh
    anders

    SvaraRadera
  2. Hej Jenni!

    Jag hejar på dig. Allt kommer bli bra! Uppdatera oss så snart du orkar och kan. Vi är många som läser och bryr oss om dig, även fast vi inte ens känner dig.

    Hoppas innerligt att du slipper återfall.

    Styrkekramar Sara

    SvaraRadera
  3. Hej Jenni!
    Jag hejar också på dig, fast jag tror inte det behövs. Du hade ju jättebra provsvar, då kan väl inte sjukdomen ha kommit tillbaka? Du har fått många behandlingar, varit svag och liggande under lång tid, ätit cortison och det kan ju ev.påverka skelettet också. Förstår din oro, det är det värsta när man varit sjuk, dessa förbaskade återbesök och kontroller och oron inför dem varje gång, fast det är tur att de finns.. Förstår att tankarna far iväg. Oro och rädsla är bland det värsta. Ha tillit Jenni :-), Jag gläds med dig och ditt nya friska liv - du ser frisk och kry ut - och är en naturligt vacker ung kvinna :-). Kram från Kerstin

    SvaraRadera
  4. Det var länge sedan jag skrev en kommentar till dig. Allt har verkat gå så bra för dig och du har kunnat glädja dig åt olika saker senaste tiden. Så dyker det upp ett orosmoln och grumlar sikten för dig. Förstår att du känner vånda. Obehagskänslan griper tag i mig också när jag läser senaste inlägget. Men det kanske inte behöver vara något hot som du skriver. Jag instämmer i
    vad andra skriver till dig: "all kraft till dig", "ha tillit", "du är en kämpe".
    Vän på nätet

    SvaraRadera
  5. Hej Jenni!

    Håller tummarna för dig och har så gjort sedan du blev sjuk! Om alla prover är bra och du har fått krafterna tillbaka så tror jag att allt är ok. Jag önskar att jag kunde svinga ett trollspö för dig så att du slapp all oro.

    Många kramar till dig!

    Medresenären

    SvaraRadera
  6. Tack så mycket för alla fina kommentarer! Nu håller vi tummarna att det inte är något att bekymra sig om. Kramar/ Jenni

    SvaraRadera