Första vaccinationen efter transplantationen

Vissa dagar känns sömniga, och det här är en sådan. Inte bara för att jag somnade sent och vaknade trött, men för att man knappt kunde urskilja husen på andra sidan viken genom dimman. Allt är grått och som försjunket i grubblerier. Men jag hade inget emot långsamhet idag. Mitt enda ärende var ett besök på sjukhuset där jag fick den första vaccinationssprutan mot en viss typ av lunginflammation. Jag ska få ytterligare två sprutor med en månads mellanrum. Sedan, ett år efter transplantationen kommer jag att vaccineras för barnsjukdomarna och bland annat stelkramp och difteri. Eftersom jag blivit transplanterad så måste det göras om eftersom skyddet försvann när mitt eget immunförsvar slogs ut.

Förutom att jag just i dag är lite trött så mår jag bra. Mina vita blodkroppar har fortsatt att hålla sig på en okej nivå och den här veckan kunde jag låta bli att ta en av mina mediciner som annars varit nödvändig för att pressa upp värdena. Det känns som ett bra tecken att min benmärg äntligen börjar att återhämta sig. Nu har jag varit infektionsfri sedan jul. Innan dess hade olika virus och bakterier härjat och avlöst varandra ända sedan transplantationen och jag var tvungen att ta flera mediciner som alla kunde hämma benmärgen. Nu ligger äntligen mina blodvärden stabila. Det som behövdes var lite lugn och ro för att kroppen skulle återhämta sig.

Resten av den här kvällen ska jag läsa Bodil Malmsten. Jag har hittills läst två av hennes bloggböcker från franska Finistère och nu på bokrean passade jag på att köpa de andra som hon har skrivit. Jag älskar hur hon skriver om sin vardag - om den franska byn, om stort och om smått. Det känns lite som att läsa brev från en gammal väninna.