lördag 27 juni 2015

Vandring i Rondane

Jag har varit på semester, men inte till sol och värme - utan det var mössa och vantar på. I norska fjällen ligger tjocka drivor av snö kvar på sina ställen och min kille och jag fick bitvis pulsa oss fram när vi gick på vandring kring fjällstationen Rondvassbu i Rondane nationalpark.

När vi gick iväg på förmiddagen var det dimmigt och mörka regnmoln runt om oss, men sedan sprack himlen upp och sikten blev fin. Vi vandrade långsamt mot en bergstopp intill fjällsjön där vi bodde, och tog många kaffe- och chokladpauser längs vägen. Bitvis var leden fortfarande översnöad och helt plötsligt kunde täcket ge vika - ploff! så försvann hela benet ned.

Uppe på på bergstoppen lagade vi i ordning varsin frystorkad lunch och satt länge och bara tittade på den härliga utsikten - snöfläckiga bergstoppar, det karga landskapet med lavar och sten och sjön nedanför med blånande is. Norge är fantastiskt vackert, vilken natur! Och allt detta finns så nära, bara några timmars bilfärd från Sverige.

På kvällen gick vi tillbaka till Rondvassbu där vi bokat säng för natten och trerätters middag. Det smakade riktigt gott efter en hel dag i fjälluften.

Idag kom vi hem igen efter vår minisemester med träningsvärk i benen och flammande röda ansikten. Ingen av oss tänkte att det skulle behövas solkräm när vi gav oss iväg på vandring den där gråmulna morgonen. Men att solen kan vara riktigt skarp - det vet vi nu!

Så här brukar jag inte vara klädd mitt i sommaren, men på fjället var det bara några plusgrader.
Vid sjökanten syns fjällstationen Rondvassbu där vi övernattade.


lördag 13 juni 2015

Gråhundsvalpar



För fyra dagar sedan föddes de - två underbara gråhundsvalpar. Mitt hjärta smälter, de är så söta så att det knyter sig i magen. Jag skulle kunna sitta i timtal i valplådan och bara titta på dem. De är så små att de fortfarande är både blinda och döva,  och somnar tvärt mitt i diandet.

Det är mina föräldrars hund som har fått sin första kull valpar. Imorgon ska jag vara "barnvakt" när mina föräldrar åker bort, och det är ett uppdrag jag mer än gärna åtar mig. Man kan ju inte må annat än gott inombords av att få hålla en liten valp i famnen en stund och se dem ligga och drömma, tryggt intill mamma.

tisdag 9 juni 2015

Genomtrött

Ikväll är jag trött och känner mig olustig hela jag. Sådana dagar kommer ju ibland. Det är nog sviter från gårdagen. Då blev jag sövd på sjukhuset för skrapning av livmoderhalsen och provtagning från livmodertappen eftersom mina cellprover tidigare visat på lätta förändringar.

Att jag fått cellförändringar beror på ett virus, och jag tror att mitt dåliga immunförsvar sedan transplantationen har gjort mig extra sårbar för detta. Det är min egen teori, men en gynekolog sa till mig att kvinnor som fått immunsänkande läkemedel ska lämna cellprover var sjätte månad.

Jag fick fasta hela förmiddagen och sedan vänta ett par timmar i operationsavdelningens väntrum utstyrd i de där underliga kläderna man får när man ska opereras - formlösa långa knästrumpor, sjukhusnattlinne och så någon slags städrock med 80-talsmönster på. Hur tänkte designern till dessa kläder? Det kan vara praktiskt och billigt utan att vara så fult kan jag tycka.

Själva provtagningen och sövningen gick bra och läkaren såg inget som såg onormalt ut. Jag får nu vänta på svaret i ungefär sex veckor.

Jag har arbetat idag och det har flutit på bra, ända tills kvällen då all energi rann ur mig. Nu känner jag att jag behöver en riktigt god natts sömn.

tisdag 2 juni 2015

Varför fick jag cancer?

Jag har många gånger funderat på vad det var som gjorde att jag fick cancer. Var det något jag gjorde, något i mitt liv som var avgörande? Eller var det bara en elak slump?

För ett tag sedan följde jag en sådan diskussion i en Facebookgrupp för Hodgkinsdrabbade där människor från hela världen skrev. En del hade bott nära åkrar som besprutades och var övertygade om att de fått cancer av bekämpningsmedlen. Andra trodde det var ärftligt eftersom fler i deras släkt fått sjukdomen. Någon skyllde på svininfluensavaccinet, en annan på stress. Många kopplade ihop sjukdomen med att de haft Epstein-Barr-virus som orsakar körtelfeber. Och just vad gäller EBV så är det en känd riskfaktor för att utveckla Hodgkins, men det förklarar ändå inte alla fall av sjukdomen. Det finns människor som inte haft EBV men som ändå får Hodgkins. Cancer i allmänhet, och Hodgkins lymfom är fortfarande till stor del en gåta, även om teorierna är många.

Jag kände cancerknölen på halsen första gången 2007. Röntgen visade senare att jag också inne i bröstkorgen hade en 8 cm stor tumör. Den kunde jag varken känna eller se, och det var förmodligen där, mellan mina lungor som cancern börjat växa. Hur länge den hade funnits där är svårt att veta. Det kan ha varit så att den växt långsamt i många år.

Jag har haft EBV, dock har jag inget minne av körtelfeber, så kanske fick jag inte så kraftiga symptom när jag hade infektionen. Många kommer ju i kontakt med viruset redan under småbarnsåren. EBV hör till samma familj av virus som t.ex. herpes som orsakar munsår. Det försvinner aldrig ur kroppen om man en gång fått det, men för personer med ett normalt immunförsvar ställer det normalt sett inte till något problem. Nästan alla människor blir infekterade med EBV någon gång under livet, så det är ett väldigt vanligt virus.

Det skrivs mycket om vad i vår livsstil som kan förebygga cancer - framförallt om kost och motion. Men det finns inga garantier att få vara frisk även om man skulle följa alla råd till punkt och pricka. En cancerdrabbad vän till mig blev frustrerad när hon läste en bok om cancerförebyggande kost. "Jag har ätit sådan mat hela mitt liv och jag fick ändå cancer", sa hon. Jag anser också att jag ätit relativt hälsosamt i hela mitt liv. Dessutom har jag tränat regelbundet sedan barnsben, varit måttlig med alkohol och aldrig rökt en enda cigarett i hela mitt liv. Jag fick ändå cancer. Med det här vill jag INTE ha sagt att hälsoråd är värdelösa. Det jag menar är att vi vet inte vad som egentligen avgör varför vi får cancer. En del människor röker hela livet och får aldrig lungcancer. Andra får lungcancer fastän de aldrig rökt.

För en del cancerformer finns en tydlig ärftlighet, men det gäller inte Hodgkins lymfom. Jag har läst att en defekt gen ibland tros ligga bakom sjukdomen, uppskattningsvis i cirka 5 procent av fallen. Statistik visar även att Hodgkins förekommer lite mer i välfärdssamhällen, så som norra Europa, USA och Kanada.

Personligen, utan säker vetskap, tänker jag att mitt cancerutbrott på något sätt har att göra med mitt immunförsvar, som inte fungerat tillräckligt bra. Cancern var en olycklig slump och sedan hade inte mitt immunförsvar förmågan att hantera det. I mitt fall har det därför varit nödvändigt att byta immunförsvar för att kunna bli frisk.

Jag hoppas att det i framtiden kommer allt effektivare mediciner men med färre biverkningar än cellgifter. På många sätt ser framtiden ljus ut, det görs framsteg inom forskningen hela tiden, även om cancer fortfarande till stor del är en gåta.

måndag 1 juni 2015

På bättringsvägen


Nu börjar jag äntligen att piggna till efter halsflussen. Idag orkade jag åka till stallet och ta regntäcket av Baluba, som numera går ute dygnet runt på sommarbete. Jag känner mig väldigt trött, men har inte längre feber och blåsorna i munnen har också börjat läka. Om några dagar hoppas jag att jag mår mer som vanligt igen.